Igår var Grodden väldigt lugn under hela dagen, betydligt färre rörelser än under mån-tis. Vi var hos BM på tisdagen och allt var okej förutom blodtrycket som är aningen högt. På sena eftermiddagen - kvällen så hade jag faktiskt regelbundna sammandragningar under några timmar och jag trodde nästan att latensfasen hade börjat men sen klingade de av. Grodden var fortsatt väldigt lugn och även under hela natten, kände något litet svagt. Var dessutom väldigt tung i benen hela natten.

På morgonen brukar bebisen alltid vakna efter att jag gått omkring och käkat frukost. Idag var den helt omöjlig att väcka. Vi försökte i 1 timme och sen ringde jag till Förlossningen och undrade om jag borde vara orolig!

"Kom in" sa de direkt så vi tog en taxi då bilen är på service.

Efter en 25 min i CTG (vad skönt det var att bli uppkopplad mot hjärtljuden!!) så såg kurvorna ut precis som de ska och jag hade också känt ett antal rörelser. De kollade blodtrycket, äggvita i urinen (har jag inte!) och ett kvickt ultraljud för att bekräfta att huvudet fortfarande är nedåt.

Tänk att man kan få allt detta bara man känner lite oro.

Hade jag ätit en druvsockertablett och väntat en halvtimme så hade säkert Grodden vaknat. Har tanken väl planterat sig så är det dock omöjligt att skaka av sig oron. Det enda som hjälper är att få höra normala hjärtljud!

Lycka att bo i Sverige och få känna sig så trygg när man är gravid!

Nu hoppas jag att tränings-sammandragningarna övergår i det rätta värkarna snart :)

(och är lite sur på BM som sa att Grodden skulle komma i tid... vad vet hon! Hon hade ju inte behövt sia om det och få upp mina förväntningar...)

Grodd mår så bra som den bara kan och den kommer när den är redo!

 

mica

15 oktober 2009 15:45

Ojjj - jag tror hela tiden att datum var 16/10 så jag har inte börjat vänta ännu, hihi, R.V.V.(-äntan) Sa Du inte det från början? Och Guni sa direkt: då är vi i Hamburg.....haha R.V.D Fantastkt fin barna-mödravård vi har; tryggt och säkert är det..................

 

papps

15 oktober 2009 16:39

Bra sagt. Som jag tidigare talat om så bör vårdpersonal inte vara så glappkäftade och berätta allt de tänker. Det ställer till så mycket, oro och ångest att det är något fel. Så när får vi uppropet: Vårdpersonal-knip igen!
Tänker på er dagligen nu, dock inte orolig då ni är så långt borta så jag ingenting kan göra iaf. Sen tycker jag Olof är en klippa, han har mitt fulla förtroende. Lycka till, det här grejar ni.
kramar papps

 

Disa

15 oktober 2009 19:46

Håller med dig - det var väl onödigt att säga att den skulle vara färdiggroddad(gräddad?) redan då! Är väl mycket vanligt att förstföderskor drar över lite på beräknade tiden?! Skönt att höra att ni mår bra iaf, mina tankar är hos er hela tiden nu när det strax är dags...fantastiskt söt liten pyjamas också i det tidigare inlägget - nu borde ju Grodden vilja komma ut, det skulle jag om jag visste att den och den fina varma filten väntade på mig :)
Kram!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har en liten sida där jag visar upp mitt handarbete och deltar i en cyber-syjunta. Den som är road av det är välkommen in dit: http://sondagspyssel.blogspot.com         ...

Det funkar inte att blogga för mig just nu... Jag vill gärna fortsätta egentligen, för de få läsare jag har, släkt och vänner som kollar in vad vi gör. Men heltidsjobb och livet med Iris vill annorlunda. Lilla blomman har inte så stort sömnbehov, hon...

En bild på en toppen kofta som jag stickat till Iris:    Mönstret är Drops och man stickar i dubbelt garn så det är snabbstickat på nr 4 + 4,5. Fick slut på rosa garn - därav den lila halsringningen - men det blev faktiskt väldigt fint att ha de...

Det var runt midsommar som vi bestämde oss för att få till vårt bröllop nu i sommar. Vi har varit förlovade i snart 4 år och vi har börjat planera och sedan lagt det på is ett par gånger under den tiden. Med Iris till världen och massor av annat som ...

Vårt bröllop var enkelt och spontant och med ett litet litet gäng familj och fåtal vänner närvarande. Vad vi däremot fick i present var en riktig bröllopsfotografering. En vän till Olof har det som bisyssla och gav oss i present att fotografera all...