Det går upp och ned med sovandet sedan ett par tre veckor. Min säng är normalt det skönaste jag vet att ligga i, men jag har inte kunnat sova så som jag gillar att göra sedan i mars/april (alltså på mage med ena benet uppdraget). Och nu är det som värst för nu har jag bara ena sidan eller andra sidan att välja på. Och att vända på mig kräver att jag tar tag i sänggaveln och lyfter runt mig själv...

Kuddar är bra. Jag testar lite olika sätt att lägga dem under och runt mig men samma system verkar inte fungera varje natt. Ibland lyckas jag och ibland inte. I natt var en bra natt och när jag vaknade kände jag inte för att stiga upp direkt p g a att bäckenet kändes mörbultat.

Det lovar gott inför eftermiddagens promenad med en ny bekantskap: en av de blivande mammorna från Föräldrautbildningen. Vi ska gå en långsam runda och sedan fika!