Iris första fotoalbum är fortfarande inte påbörjat. Jag har åtminstone köpt ett vackert album och fotofix. Måste bara sålla ut och beställa framkallning. Kärt besvär men jag hinner liksom aldrig sitta vid datorn länge nog att komma igång med det. Får lämna Iris till Olof och stänga in mig en stund tror jag. Albumet är svart och stort med präglade blomblad på framsidan och tjocka svart ark inuti. Ska köpa en silverpenna tror jag - att skriva texterna med. 

Annars planerar jag en resa till Stockholm om 2 veckor. Hälsa på hos pappa och visa upp Iris för resten av släkten, särskilt farmor. Hon måste ju få se sitt första barnbarnsbarn! Iris och jag är redo att åka lite tåg. Tyvärr ett byte i Alvesta men så är det när man bor i den här avkroken. Hellre tåg än buss med lilltjejen! 

Alla Kalmars barn var på Måsen idag verkade det som! Det var för kaotiskt för våra 3 månaders. En helt annan ljudnivå och massa stök. Sångstunden var ändå mysig men efter det kände vi inte för att vara kvar. Var inne på Babyproffsen då det ligger runt hörnet från Måsen och köpte faktiskt en mobil. Jag har inte hunnit att tillverka en och Iris behöver den NU och inte om 2 månader. Det är fina träfigurer, måsar och båtar och ett fyrtorn. Så får jag upp den över skötbordet iallafall. Lätt att byta blöja på en bebis som vrider och ålar sig? Nix! Hoppas det gör henne lite lugnare. 

Jag kan göra en mobil också, vi kan ha flera!

Är mycket trött idag eftersom Iris åt varannan timme i natt. Hon har inte gjort det sen hon var 2-3 veckor gammal. Ska passa på att sova nästa gång hon sover. Nu passar jag på att dricka kaffe och surfa... 

Alltid när ljuset återvänder får jag alltid ett behov av att sortera och slänga. När vi kom hit från Lund för 3 och ett halvt år sedan hade vi rensat ut rejält. Av naturliga skäl, när man byter stad, slängde vi allt vi inte kände vi behövde eller hade affektion till. Det var luftigt i lägenheten och i garderoberna - för att inte tala om i källarförrådet. Nu blir jag galen, extra mycket den här vintern, över alla grejer. Var kommer allt ifrån? 

Tar varje stund jag får över att angripa en garderob eller en hög nånstans. Nästan önskar vi var på väg att flytta så jag kunde tvinga Olof att också sortera. Han verkar inte bry sig nämnvärt över kaoset. 

Tankar på barnsäkring hänger också ihop med detta. Iris växer så fort och till försommaren måste vi ha allt i golvhöjd säkrat! 

Jaha, nu vaknar Iris! 40 minuter sov hon  - gott så antar jag :)

Får väl döpa om bloggen till Tusen och en Iris. Det är verkligen inte mycket annat det handlar om här just nu. Och då har jag i huvudet recept, pyssel och sånt jag vill göra och sen blogga om men tiden räcker inte till för tillfället. Vi har ju nyligen upptäckt Öppna förskolan och kommer nog gå dit en del och ha en social period. Småningom hoppas jag blogga om annat än Iris. Fast det är ju svårt att få nog av henne, hahaha

Håll till godo:

Iris med leksak from Olof on Vimeo.

Samma lösenord. Maila mig eller Olof eller lämna kommentar så får du lösenordet.

Fin låt! Vill bara dela med mig av min upptäckt av henne nyligen.

Hörde den på P3 när Asha Ali (hon med fina låten Hurricane) var musikredaktör häromveckan. Tack vare Spotify kunde jag genast lyssna på den igen. Har en viss förmåga att fastna för singer-songwriters och gärna kvinnliga.

Jag är lika glad som Iris:

   Vi har tagit en ljuvlig promenad i ett riktigt soligt och varmt Kalmar. Vårkänslor trots snöhögarna :)

Har ni sett reklamen som gick nyss på TV där en familj sover i sin dubbelsäng medans massor av leksaker väller in i lägenheten? Vad det är reklam för minns jag inte men borde väl vara nåt med fastigheter eller liknande. Hur som helst så börjar det kännas så här hos oss. Vi har ju bara en tvåa men bor så himla bra att det blir näst intill omöjligt att hitta nåt bättre med samma läge. Dock så snubblar man över hennes lekhörna och vi har en mängd grejer som hon inte ens sett ännu för man kan ju inte överösa henne just nu. En grej räcker liksom väldigt länge och tar en evighet att utforska! 

Hur vi redan kan ha så mycket saker beror ju på att så många älskar Iris och har köpt så fina saker till henne. Det är jag såklart oändligt tacksam för!

Mer lär det ju bli för varje år och så småningom kommer vi att bo större. Hon är ju ett välfärdsbarn så hon kommer ju att dränkas i leksaker vad vi än säger :)

Just nu gillar hon en handdocka som är en panda som hon fått av sin moster:

   Den är rolig även utan hand i!

Idag har vi varit iväg på öppna förskolan igen på onsdagens sångstund. Det var inte lika många barn idag och fler yngre barn. Iris gillar bäst avslutningen då vi går runt lite i cirkel med bl a "mormors lilla kråka". Jag tycker det är häftigt att jag kan texterna till alla gamla visor jag inte hört på 25 år! När sång-damen börjar så ploppar texten upp i mitt huvud och jag kan sjunga med.

Det är trevligt där och nästa vecka stannar jag nog lite längre och försöker pyssla lite också. De har atelje med massa material för föräldrar och större barn att pyssla med. Det finns alltid fika till självkostnadspris eller så tar man med och värmer lunch i pentryt. 

Igår var Iris med mig på jobbet. Det var SWEDAC-kontroll av labbet som vi bara har varannat år så jag ville gärna se hur det går till. Det var trevligt att vara där och träffa alla och få upptäcka att hjärnan fortfarande fungerar. Trögstartad men dock inte komplett grötig. Hela förmiddagen och lunchen var hon lugn och satt hos mig och lyssnade eller sov. Till slut vill hon bli aktiverad under sin vakentid med lite lek så framåt 13-tiden gick vi hemåt. 

Det är så underbart att jag känner henne så väl nu och kan förstå och förutspå hur hon kommer bete sig och vilja ha det närmsta timmen. Olof passade henne själv i måndags kväll då jag kom iväg på min syjunta. Fantastiskt skönt att sätta mig med ett handarbete och fika i 2 timmar utan avbrott. Hon sov mesta delen av tiden men Olof hann pröva att mata henne med flaskan jag lämnat. Hon var skeptisk men förstod att det var mat däri och åt en del innan jag kom hem och hon fick amma istället. Tryggt att veta att det fungerar att lämna mat och vara borta.