Idag har jag banne mig träningsvärk efter promenaden till stan och tillbaka. En sträcka som jag normalt går utan att blinka. Så ur form jag känner mig och med usel kondition. Sista 2 månaderna har jag ju gått som en pingvin så det är väl inte så konstigt kanske!

Det har tagit precis så lång tid att återhämta efter snittet som de sa, dvs 1 månad. Kan röra mig som vanligt och promenera med tempo.

Vad som inte är som vanligt är känseln runt ärret. Det kanske tar ett år eller den kommer kanske aldrig tillbaka. Litet pris att betala för den lilla tjej som sover på min arm just nu (hon är mammig och vaknar om jag lägger ned henne).

Varje dag är jag tacksam att hon inte föddes med skador av syrebrist! 

Hon är så perfekt och så fin. Vi har haft riktigt mysigt de här 2 dagarna. Iris är en riktig dröm att ha och göra med och vi kommunicerar riktigt bra nu. Det är sällan jag inte förstår vad hon vill. 

Jag hoppas den kramiga fasen är över snart så hon kan sova själv på dagen och jag kan handarbeta igen. Hon behöver en stickad hjälmmössa. 

 

mica

8 december 2009 14:33

Träningsvärk - vad cool! En liten promenad om dagen kommer bli jättebra! R.V.D Åhhh - ärret, ja, det tar tid. Guni sa ett år ganska stumt, och mitt ansikte över två år. Känslen kommer tillbaka! Puss puss

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har en liten sida där jag visar upp mitt handarbete och deltar i en cyber-syjunta. Den som är road av det är välkommen in dit: http://sondagspyssel.blogspot.com         ...

Det funkar inte att blogga för mig just nu... Jag vill gärna fortsätta egentligen, för de få läsare jag har, släkt och vänner som kollar in vad vi gör. Men heltidsjobb och livet med Iris vill annorlunda. Lilla blomman har inte så stort sömnbehov, hon...

En bild på en toppen kofta som jag stickat till Iris:    Mönstret är Drops och man stickar i dubbelt garn så det är snabbstickat på nr 4 + 4,5. Fick slut på rosa garn - därav den lila halsringningen - men det blev faktiskt väldigt fint att ha de...

Det var runt midsommar som vi bestämde oss för att få till vårt bröllop nu i sommar. Vi har varit förlovade i snart 4 år och vi har börjat planera och sedan lagt det på is ett par gånger under den tiden. Med Iris till världen och massor av annat som ...

Vårt bröllop var enkelt och spontant och med ett litet litet gäng familj och fåtal vänner närvarande. Vad vi däremot fick i present var en riktig bröllopsfotografering. En vän till Olof har det som bisyssla och gav oss i present att fotografera all...