Jag har levt långsamt sista veckan. Först var jag hos fina M där man lever riktigt långsamt. Lagar mat på vedspis, hämtar diskvatten i ån. Tar varje minut och njuter av den. Precis vad jag behövde i helgen.

Tillbaka på jobbet har jag behållit lugnet så gott de gick och på kvällen stått i köket eller sysslat med garner. Jag har bakat knäckebröd en kväll - det blev gott. Gjort auberginegratäng och annan tidskrävande mat. När man lagar mat blir det både lite skönt bortkopplande av tankarna men också den ro som låter en begrunda vissa saker man bär i huvudet. Min farfar har gått bort. Han var inte en del av mitt dagliga liv på det sättet, vi träffades mest vid födelsedagar och högtider, men i det att han är borta finns såklart en enorm tomhet. Jag får också bära på det att jag inte hann träffa honom igen innan han dog. Så är det. Nu vet ni varför jag är ledsen.

Jag bloggar igen när jag känner för, antagligen inte förrän nästa vecka. I helgen blir det en liten kräftskiva hos M, som länge varit planerad. Den blir inte så stor som vi trodde och det är ju skönt. Vi säger så så länge!

 

Sofia

14 augusti 2008 23:04

Har tänkt på dig de senaste dagarna gumman, vet hur det känns. Kram kram kram

PS! Jag ska också på kräftskiva i helgen. Det kommer vara 8 barn där! Hur gammal är man egentligen?

 

Micki

17 augusti 2008 16:08

Stor KRAM om dig från kusinen!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har en liten sida där jag visar upp mitt handarbete och deltar i en cyber-syjunta. Den som är road av det är välkommen in dit: http://sondagspyssel.blogspot.com         ...

Det funkar inte att blogga för mig just nu... Jag vill gärna fortsätta egentligen, för de få läsare jag har, släkt och vänner som kollar in vad vi gör. Men heltidsjobb och livet med Iris vill annorlunda. Lilla blomman har inte så stort sömnbehov, hon...

En bild på en toppen kofta som jag stickat till Iris:    Mönstret är Drops och man stickar i dubbelt garn så det är snabbstickat på nr 4 + 4,5. Fick slut på rosa garn - därav den lila halsringningen - men det blev faktiskt väldigt fint att ha de...

Det var runt midsommar som vi bestämde oss för att få till vårt bröllop nu i sommar. Vi har varit förlovade i snart 4 år och vi har börjat planera och sedan lagt det på is ett par gånger under den tiden. Med Iris till världen och massor av annat som ...

Vårt bröllop var enkelt och spontant och med ett litet litet gäng familj och fåtal vänner närvarande. Vad vi däremot fick i present var en riktig bröllopsfotografering. En vän till Olof har det som bisyssla och gav oss i present att fotografera all...