Dagen har runnit iväg i rätt bra tempo och jag har haft trevligt och avslappnat. En tur på stan innehöll bl a ett besök på Bodyshop för den tredje burken kakaokräm för magen (vore trist att få bristningar så här på slutspurten).

Vi var också på Clas Ohlson för grejer till Olof och sen i pysselbutik för grejer till mig. Ska göra ett collage som jag fick inspiration till häromdagen. Som sagt - jag försöker med alla medel hålla mig sysselsatt!

Sen åt vi lunch och satt en stund och tittade på folk som lördagsshoppade.

Min älskade Olof ville meka med bilen (extraljus fram skulle det bli monterat) så jag promenerade hem, sov en stund och började med collaget. Jag hoppas det blir lyckat när det väl är klart. Tanken man har kan skilja sig från det färdiga resultatet ganska rejält beroende på hur genomförbara tankarna är!

Kvällen har vi myst i soffan. Olof leker med Groddens fot som ofta trycks ut på högersidan. En lek som är mysig för dem men ibland kan bli smärtsam för mig men det står jag gärna ut med. Det är häftigt när bebben spjärnar och drar med foten på insidan men kan göra ganska ont... det känns verkligen speciellt. Ska bli så fint att få gosa med de där fötterna snart, utanför magen :)

Efter att omsorgsfullt pallat upp mig med kuddar i soffhörnet och bökat mig till rätta utan att ha nån hjälp av magmuskler, har jag datorn på en kudde bortom magen där jag precis når att skriva på den...

Att man i slutet av graviditeten är trött på att vara en stor hemul är såklart oundvikligt och naturligt. Nu har jag börjat leva dag 10 efter BF datum. I natt blir det dessutom en extra timme av väntan pga omställningen till vintertiden...

Jag drömmer om att kunna ha mina klänningar med fina färger och mönster som är perfekta på hösten.

Det ironiska är att när jag väl får tillbaka min kropp så kommer jag att få klä mig med hänsyn till Grodden i många månader till. I mjuka amningsvänliga kläder.

Drömma är dock fritt och jag drömmer om min vita opraktiska kofta som kommer med posten i nästa vecka.

   Bild från H&MShoponline

Jag tänker dock inte bli så smal som Mona Johannesson är. Behåller gärna några av de kilon som Grodden gett mig (men inte alla haha! 17 kg upp har vi landat på Grodd och jag!).

Idag är sista chansen för Grodden att födas i vågens tecken. Imorgon är det skorpion som gäller. Eftersom bebisen får ha bra bråttom om den ska hinna ut på 12 timmar så utgår jag ifrån att den vill födas som skorpion, precis som sin mormor och moster. Inte för att jag lägger nån vikt vid det... det är ju bara på kul. Moster Disa och jag skojade om det i somras och hon siade faktiskt att bebisen skulle vänta in skorpionmånaden.

Annars så kommer väl min dag idag att se ut som den igår och den dagen innan. Vädret är inte heller bättre så det blir väl en kort promenad senare. Är tacksam att jag är så bekväm som jag är. Sover faktiskt hyggligt gott också, får inte lika ont i höfterna nu under nätterna sedan magens tyngdpunkt är lägre. Däremot så somnar armarna lite oftare. Det är lite svårare att resa mig och sätta mig i sängen och soffan då det är mer "stumt" i nedre delen.

Jag är mycket medveten om att jag kunde ha det betydligt värre...

Hittade en intressant artikel skriven av en barnmorska som funderat över det här med BF-datum-stressen och att "gå över tiden". Hela uträkningen är naturligtvis gjord av män och baserat på månen på ett sätt som eventuellt kan ifrågasättas... Som med alla standardiseringar så utgår man ju även ifrån att alla kvinnor är lika...

Spännande också att läsa att vi i norr föder senare än de runt ekvatorn för våra barn behöver vara fetare för att överleva första tiden samtidigt som kvinnor där inte skulle klara värmen om de blev för tunga!

http://www.barnmorska.net/blogg/29-blogg/267-ga-over-tiden.html

Datumet man får blir så snabbt behandlat som en sanning eftersom det underlättar för vårdpersonalen antar jag. De allra flesta barn föds faktiskt efter BF-datum så man borde verkligen inte haka upp sig på det som förstföderska men det blir lätt så - uppenbarligen. Jag vet mycket väl att jag inte har 28 dagar menscykel eller helt regelbundet heller för den delen. Istället för att vara 41+0 idag kan jag lika gärna vara 40+3. Och det är ändå bara siffror...

Önskar att jag hade letat information om detta tidigare men det är ju tillräckligt mycket i huvudet just nu inför att bli mamma och på något sätt så tror man verkligen inte att man kommer att passera datumet så långt - fast man vet att det inte är så ovanligt. Själv är jag förstfödd och var punktlig vilket kanske påverkade mig det också.

Idag har jag varit väldigt tillfreds och lycklig och avslappnad iallafall! Vinner inget på att räkna dagar!

Liten därinne rör sig och bökar så gott den kan i det trånga och mår uppenbarligen bra. Behöver kanske bara lägga på sig nåt hekto till :)

Bäst att jag går och äter middag, haha!

Dagens lilla promenad bestod av en tur till vår ICA för att hämta ut ett paket. Olof har nostalgi-köpt några Kalle Anka album (bl a Matterhorns guld som vi aldrig hade själva bror min och jag).

Jag köpte en baguette och väl hemma förvandlade jag den till god lunch åt oss.

Sallad och strimlad vitkål i botten. Massor av nymixad hummus med vitlök och persilja. Paprikastrimlor. Varma skivor av nystekt haloumiost och toppat med svarta oliver. Det var mumsigt och nu blir det sova middag för Grodd och mig själv medans Olof jobbar hårt. Sen tar vi kaffe kl 16.

Jag har precis beställt 2 tröjor från HM-shoppen på nätet. Butikerna här i Kalmar är så oinspirerande att gå i så jag kan lika bra handla på postorder...

En tröja med "farfarsknäppning" så att det blir praktiskt att plocka fram brösten när det ska ammas. Grå också så att fläckar inte syns direkt...

Dessutom beställde jag en kofta! Naturvit, angora och med massor av pärlor påsydda vid halsen och framtill! Hur söt som helst men det begriper jag naturligtvis att det inte är så praktiskt när jag kommer ha ett spädbarn... Jaja, den får hänga som prydnad och användas när jag kommer iväg på grejer utan Grodden så småningom! Jag är ju fortfarande Alma och den kommer att vara så fin till flera av mina kjolar med vidd. 50-talsstil :)

Dagen är grå och vi väntar vidare på vårt lilla underverk :)

Jag kom bara 1 vante igår så idag blir det att göra den andra...

En lite kortare promenad har följts av lunch och nu ska det bli en liten tupplur.

Dessutom så är det små små vantar på gång på stickorna. De blir beiga och gröna för jag tror inte att det gröna garnet räcker annars. Overallen är mycket fiffig för den har hand och fot "fickor" för den minsta storleken. Senare så kan man vika fram och ha vantar på istället så vantarna gör jag i en större storlek. Halsduken hoppas jag kan användas upp till stl 62 men det får vi ju se. Omöjligt att veta hur fort Grodden kommer att växa!

Enligt vår BM, som jag lyssnar mindre och mindre på, har vi en normalstor bebis på ca 3,4. Nu har hon dock gissat helt tokigt både på sätesbjudning och på födelsedatum så vi tar hennes sianden med en nypa salt och väntar tills vi ser liten med egna ögon. Magen känns nättare den här veckan efter att bebisen har sjunkit ned ordentligt i bäckenet. Kanske det var det som söndagens sammandragningar gjorde möjligt. Alltid något, det är ju ett steg i rätt riktning åtminstone :)

Olof jobbar hemma vilket är väldigt trevligt för mig men lite mindre disciplinerat för honom. Samtidigt är han ju ganska nervös nu också, det har sjunkit in hos honom att det verkligen är vilken dag som helst nu!

Nu är den lilla söta halsduken färdig! Jag är jättenöjd verkligen. Det blev lite grönt garn över så det kan bli små vantar också, eventuellt i 2 färger om garnet inte räcker helt.

Skön dag har jag haft, utan oro eller besvikelse som igår. Jag måste släppa tiden och acceptera att jag inget kan göra! Allt är som det ska, blodtrycket är återigen perfekt och vad vet Grodden om tid och datum när man tänker efter... ;)

Du är dock oändligt välkommen ut nu lilla bebben! Vi längtar efter dig jättemycket! Bara så att du vet...