En tänkvärd liten filosofisk historia som jag läste på Ekoblogg.

“När livet ibland ger mer än du kan klara, när 24 timmar inte räcker till, minns då syltburken och ölet.

En professor i filosofi står framför sin klass med några saker framför sig på katedern. När lektionen börjar lyfter han, utan att säga något, fram en stor tom syltburk och fyller den med golfbollar. Han frågar sen studenterna om burken är full. De nickar jakande.

Så plockar professorn fram en låda med små färgade kulor och häller dem i burken. Han skakar burken lätt och kulorna finner vägen till hålrummen mellan golfbollarna. Igen frågar han om burken är full. De nickar jakande.

Professorn tar då en påse sand och häller den i burken. Självklart fyller sanden hålrummet mellan golfbollar och kulor. Återigen frågar han studenterna om burken är full. De svarar med ett rungande JA.

Professorn plockar då fram en stor burk öl under katedern och häller hela innehållet i burken, vilket effektivt fyller igen hålrummen mellan sandkornen. Studenterna börja nu skratta.

Nu, säger professorn när skratten har lagt sig, ponera att denna burk representerar ditt liv. Golfbollarna är de viktiga sakerna i livet; din familj, dina barn, din hälsa, dina vänner, dina favoritsysselsättningar, saker som om allt annat försvann och bara dessa saker återstod, så skulle ditt liv fortsatt vara fullständigt.

De små kulorna representerar de andra sakerna som betyder något; ditt jobb, din bil, ditt hus. Sanden är allt annat, de små sakerna i livet. Om du först häller sanden i burken, fortsatte proffessorn, blir det ingen plats för golfbollarna och småkulorna. Det samma gäller livet. Om du spenderar för mycket tid och energi på de små sakerna, får du aldrig plats till de sakerna som är viktigast för dig. Koncentrera dig på de saker som är viktigast i ditt liv.

Ta hand om golfbollarna först, det som verkligen betyder något. Prioritera. Resten är bara sand.

En av studenterna sträckte upp handen och undrade vad ölet representerade. Professorn log.
- Jag är glad att du ställde den frågan. Den visar bara att hur fulländat ditt liv än kan verka, finns det alltid plats för en stor öl!”