Idag blev det minsann andra bullar i köket - eller inte bullar då men åtminstone fylld aubergine, med klyftpotatis och avokado/yogurt sås och en sallad på babyspenat och gul paprika. Fyllningen var sojafärs, gul och vit lök, tomat, russin och kanel ihopkokat - toppat med ost och gratinerat såklart. Det var gott gott!

Tänk att man kan ha så olika lust och energi för köksgöra. Tur att jag får till det ibland så att vi inte bara äter onyttigt, igår tog Olof nämligen med sig pizza på väg hem från gymmet...

Ikväll har jag tagit det lungt och på nytt läst igenom en jättebra artikelserie som DN har publicerat förra och denna veckan. (Jag läser ju DN på morgonen och då är jag inte helt vaken kan jag avslöja.) Nu är det är en del kvar av sex. De fem ligger också på nättidningen! Författaren är den lysande Maciek Zaremba och artikelserien heter "I väntan på Sverige".

Ämnet är integration och det är skrämmande läsning om hur det går till när man som nyanländ till Sverige möts av socialen och undermåliga språkkurser. Hur repektlöst vi behandlar välutbildade människor som skulle vara en stor resurs för Sverige om de kom i arbete så fort som möjligt. Hur Svenska för invandrare (SFI) fungerar har jag redan en inblick i som jag hört av några som gått dem men att det är så illa visste jag inte. Rekommenderad läsning!

Länk till första delen, de övriga hittar ni att klicka vidare till på den sidan.

http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/svensk-var-god-droj-1.810524

 

mica

13 mars 2009 01:55

Ahh det låterverkligen goot,och allt som är gratinerat med ost ÄR GOTT! Läser också den serien, och har sagt åt alla här att läsa, men det har ingen gjort,olydiga som de är,haha, R.V.D

 

Tänkvärt

14 mars 2009 02:06

Maciek nämner en siffra om 2 Miljoner invandrare varav 1 Miljon skulle vara kvar i landet just nu. Det är 11% av befolkningen som alla borde ha varit berättigad språkkurs i svenska. Min fråga är ju bara vem som skulle ha lärt alla dessa miljoner människor svenska under de 20-talet åren? Är det verkligen svenskarnas ansvar eller invandrarnas eget ansvar att lära sig språket till det land de flyttar? Är det rimligt? Tål att tänka på.

 

alma

15 mars 2009 15:54

Jag vet bara att det är fullt möjligt att lära sig svenska nog för jobb/skola på 4 månader - jag har sett det! Jag tycker att vi har ett ansvar för de som kommer hit och söker hjälp och som land har vi också bestämt att vi har det. Det läggs redan ofantliga resurser på detta. Rimligt vore väl att SFI höll en hög nivå och gav valuta för pengarna istället för att trycka ned de som vill skapa sig en ny framtid i ett land med yttrandefrihet utan krig och förtryck. Om du "Tänkvärt" inte har läst alla 6 artiklarna tycker jag du ska göra det!

 

Sofia

15 mars 2009 22:20

Hej ALmis!
Har inte läst artiklarna men håller med dig om att det är fullt möjligt att lära tillräckligt för att klara sig om man bara vill. När jag var i Sydamerika lärde jag mig så pass mycket spanska att jag kunde resa runt till platser där ingen pratade engelska. Att jag sen har glömt allt igen är en annan femma...
Är grymt imponerad av några polska läkare på jobbet - de kom till Sverige för ca 15 mån sedan, kunde ingen svenska alls då men nu arbetar de mer än någon annan och dikterar mycket snabbare än jag som ändå har svenska som modersmål. Helt fantastiskt!
Hoppas allt är bra med er i Kalmar. Kommer kanske upp och hälsar på någon dag om det blir lite ledigt i schemat i vår. Kram!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har en liten sida där jag visar upp mitt handarbete och deltar i en cyber-syjunta. Den som är road av det är välkommen in dit: http://sondagspyssel.blogspot.com         ...

Det funkar inte att blogga för mig just nu... Jag vill gärna fortsätta egentligen, för de få läsare jag har, släkt och vänner som kollar in vad vi gör. Men heltidsjobb och livet med Iris vill annorlunda. Lilla blomman har inte så stort sömnbehov, hon...

En bild på en toppen kofta som jag stickat till Iris:    Mönstret är Drops och man stickar i dubbelt garn så det är snabbstickat på nr 4 + 4,5. Fick slut på rosa garn - därav den lila halsringningen - men det blev faktiskt väldigt fint att ha de...

Det var runt midsommar som vi bestämde oss för att få till vårt bröllop nu i sommar. Vi har varit förlovade i snart 4 år och vi har börjat planera och sedan lagt det på is ett par gånger under den tiden. Med Iris till världen och massor av annat som ...

Vårt bröllop var enkelt och spontant och med ett litet litet gäng familj och fåtal vänner närvarande. Vad vi däremot fick i present var en riktig bröllopsfotografering. En vän till Olof har det som bisyssla och gav oss i present att fotografera all...